Mamma Mu och Kråkan Krax.

Söndag kväll, trött, gick till stallet för att ta in hästarna vid kl 2140. Tar grimorna, går och sätter på Trampe grimman. Trampe är ledarhästen och den enda av våra hästar som absolut inte få komma lös. Trampe är en sån häst som kan springa tills han stupar. En otroligt bra egenskap på travbanan men inte lika bra när han kommer lös på en väg. Alfons och Lotta är det inga problem med, de är som hundar och kommer oftast när man ropar. In vill de ochså komma på kvällarna så de brukar få gå lösa från hagen till stalet. Nåja, med Trampe i grimman så börjar jag gå mot stallet, de andra hästarna följer efter, plötsligt börjar de springa, ok ingen fara med de de kan de göra ibland. De tar en lov upp på vägen och jag fortsätter gå mot stallet, de kommer tillbaka och vi kommer till stallet samtidigt, då springer de förbi stalldörren och nu börjar jag bli irriterad och lite nervös, vad i hela världen har tagit åt dem. tar in Trampe i stallet för då brukar de komma. Väl inne i stallet tänder jag lyset och ser till min förskräckelse att det är Lotta jag har i grimman! NEJ!!!!!! Jag hör hur de lösa hästarna får upp farten på vägen. Jag slänger in Lotta i hennes box och hon är inte glad. Det är inte jag heller, paniken dunkar i hjärtat, jag hatar att ha hästarna på rymmen på storvägen specielt när det är kväll. Tänk om de förorsakar en trafikolycka! Jag tar grimorna och överväger med mig själv, skall jag börja gå eller skall jag hämta bilen. de kan ha hunnit hur långt som helst.....Jag börjar gå hem med grimmorna när jag ser Saga smyga på något uppe på svärfars gård som ligger mellan stallet och storvägen. Jag går upp och kollar och där står de och betar i lung och harmoni. Suck, bara att gå och hämta den rätta Trampe och ta in dem i stallet. Kan inte för  mitt liv begripa hur jag kunde ta fel häst i hagen....Det tänker jag inte göra om.