Mamma Mu och Kråkan Krax.

Ibland blir min vardag drabbat av schemakrockar. Tiden innan Kråkan var detta inget störra problem men nu måste jag omprioritera lite. Jag är som sagt en föreningsmänniska. Större delen av mitt liv har jag vigt till föreningen Sveriges Hundungdom. På alla nivåer. Från vanlig tävlande tränande medlem (innan jag fyllde 25 och blev för gammal för att tävla för min klubb) till ordförande för hela tjabarasket. Nu är jag tillbaka på lokalklubben som kassör och jag gillar verkligen det uppdraget. Nu i helgen har vårat disktrikt årsmöte och ett litet gäng från våran klubb skall dit och delta. Jag fick chansen att följa. En helg på hotell med god mat, supertrevligt sälskap (jag skulle förvänta mig att träffa massor av gamla bekanta) och en massa trevliga och intressanta diskussioner plus en väldans intressant föreläsning på ämnet hund. Så, varför tvekar jag kan man undra. Jo, nästa helg skall jag till Stockholm på möte. Detta är bokat sedan länge och ämnet är något jag bara måste prioritera. Två helger på raken känns för mycket. Jag vill ju vara med Aron också. Ja, och sambon också såklart. Jag har också en del skolarbete som jag börjar känna lite panik över som vanligt. Så det blev att stanna hemma i helgen. Om jag inte hinner ändra mig. Jag har till åtta imorgon på mig att besluta.