Mamma Mu och Kråkan Krax.

Orka vara jag. Jag är så tråkig. Idag har jag bara varit tråkig och lat. Inte gjort nått nyttigt annat än varit med Aron. Sambon såg jag inte till fören efter kl13 tror jag. Han tog sovmorgon och sen antar jag att han gick direkt till datorn.

Jag skulle ha gjort en miljon saker men icke sa nicke. Jag har varit ruskigt lat med alla måsten idag. Vi har varit ute med hundarna Aron och jag. Och varit till stallet och mockat. Sen sov vi och nu har vi ätit och jag bakar bullar. En hel dag till ingenting, det kommer att straffa sig.... 

Då var det klart för denna gång. Nu känns allt bara proppat i huvudet och tomt på energi. Jag har laddat inför detta och nu är första etappen avklarad. Jag har känt mig vilsen och spretig i denna uppgift men nu har jag fått "input" från kursledaren och kursdeltagare så jag kan rikta in mig mer. Jag ska snäva in på både målgrupp och innehåll. Jag ska bara bestämma mig för vilken målgrupp och vilket innehåll...Inte lätt med en massa val. Men det är nog tanken för då blir man friare, flexiblare och mer kreativ i tanke processen.

Imorgon har jag inga lektioner så då är det självstudier. Jag behöver renskriva en lässlogg i kurs A0013P, göra om upplägget i utvecklingsplanen för S0005P, boka intervjuv med en ämneslärare, helst en SO lärare i senare år och läsa en massa litteraur.

Jag vill ut och rida också och har lite föreningsarbete att ta itu med. Bada Kinesen och reda ut tovor. Lite dåligt samvete för allt jag inte hunnit i veckan. Förhoppningsvis så lugnar det ned sig lite snart....

Sitter på skolan helt ensamen. Ganska skönt men nu börjar morgontröttheten komma. Helt ensam på campus är jag kanske inte. Caféppersonalen och städrana är här. Säkert en och annan lärare också. Men det är lung och tyst. Snart börjar det trippa in andra studenter, strax före åtta kommer bussarna. Då forsar det in studenter och pulsen ökar, och ljudninvån. Idag kar jag presentation av mitt tänkta utvecklingsprogram att framföar med min spec.ped.kurs. Jag har sett fram emot denna dag även om jag känner att jag inte riktigt greppar uppgiften. Det är så rorligt att träffas bara. Vi träffas bara ögst en gång i månaden så det blir inte så ofta. Det ska bli spännande att se om Idas mage har vuxit. Tror hon hade BF i maj/juni. När jag tänkte tillbaka så var jag höggravid när jag började A kursen. Nu är Aron 1,5 år! Tiden går så fort. 

Jag hade tänkt rida i går men jag hann inte. Jag måste sova också. Så här ser en skoladag ut för mig.

Upp 0530 - göra sig iordning och koka te.
0610- Grannen plockar upp mig från vägen.
0700- frame på skolan, köper en macka och sätter mig vid en dator. 
0750- Går till Cafét och köper mer te och en macka.
0815- första lektionen börjar.
0945- rast
1010- andra lektionen börjar.
1145- lunch.
1300- antingen lektion eller självstudier.
1430- rast.
1445- antingen lektion eller självstudier. Försöker fixa böcker och grejer också.
1615- Grannen kommer och plockar upp mig på campus.
1700- hemma. Försöker vara med Aron så mycket som möjligt. Äta middag och sånt. Umgås lite.
1900- Läggdags för aron. Förhoppningsvis så somnar han ganska fort och sover bra.
2000- Plugga, skriva, läsa, leta, fixa, rasta hundar, ev. gå till stallet, föreningsarbete.
2200- Nina slut, ser kanske lite TV, försöker komma i säng, blir ofta aldeles för sent.  
 

trött och grinig är jag. sitter på skolan och gjorde ett PP till min presentation i morgon. Satt hur länge som helst och letade källor till olika begreppsförklaringar. Har det nästan klart och tänkte pausa och fika. Då går fanskapet inte att spara och allt jag gjort försvinner. Rumpnisse så sur jag blev!

Fick göra om allt och hoppas det gick att spara denna gång. Nu skall jag försöka fortsätta med innehållet och diskussionsfrågor till mina grupparbeten. Jag är lite nervis för morgondagen faktiskt. Jag är på djupvatten känns det som.

har helt enkelt inte tid att blogga. Jag återkommer senare.

Ångesten river min själ. Igår pluggade jag ingenting. Skäms, skäms gör jag. Jag har inte tid att inte plugga. Jag har en hög med litteratur att läsa och en stor uppgift som ska vara inlämnad på måndag. Nu åker piskan fram!


Igår kom Theres och utmanade ödet med en ridtur på en Lotta som har stått i stall och hage i över fem år. Men vi känner Lotta och vet att hon är en otroligt snäll häst som alltid gör sitt bästa och aldrig en fluga förnär. Utom när hon brunstar, då kan hon vara en bitch. Här kommer en film på hela förloppet.

80% av studietiden går ut på att söka och läsa in information. Det fick vi höra när jag började plygga till lärare 2006. Och det stämmer. Leta info i böcker och på nätet. Till denna kurs som heter A00013P hade jag en lista lång som ett A4 på hänvisad litteratur. Plus en massa artiklar som vi kunde hämta på nätet. Jag satt i går och skrev ut säkert 1000 sidor på skolan. Detta hade jag med mig när jag kom hem med världens tygsta skolväska.



Artiklar, rapporter, en hel doktorsavhandling på 340 sidor, styrdokument, examensarbeten mm. Plus en massa böcker, som tur var fick jag låna några böcker av Linda och några hade jag sen tidigare.

Detta för en kurs som är på ca 5 veckor. Sen kommer nästa kurs, med nästa litteraturlista....

Till detta kommer då också spec.ped. kursen.....

Forskningsmetodik, forskningsrapporter, analysmetoder, det har dagens lektion handlat om. Att vetenskap bara kan vara subjektivt objektiv, och dessutom postmodern. Vi har gått igenom hur man skriver en forskningsrapport med källor, citat, referenser, syftesfrågor, metoder, resultat, analys och diskussion.

Sen hade vi grupparbeten och jobbade fram vårat konsept och underlag för våra pedagogintrevjuver. Ja, jag kan nog komma undan den uppgiften men samtidigt kan man alltid lära sig nått nytt.

Sen har jag lunchat med Linda och sedan har jag jobbat med mitt andra plugg. Jag ska skriva och presentera en utvecklingsplan. Jag har valt att vända mig mot personer kring skolan, rektorer, lärare, elever, föräldrar och politiker. Utbildningsdagen kommer att handla om diagnosers inflytande på undervisningen och begreppsfördjupningar kring relaterade begrepp som, -marginalisering, - avikelse, - stigmatisering mm.

Ett första upplägg ska vara klart till på måndag och pressenteras den 29. Då ska jag under 40 minuter framföra mitt förslag till utvecklingsplan och visa kunskap i all litteratur knuten till planen.....

Så nu måste jag jobba.... 

Nu är jag igång igen med pluggandet. Det känns riktigt bra. Idag har det mest varit en massa info och genomgångar. Men jag träffade en massa jag pluggade med tidigare, tyvärr hamnade vi inte i samma grupp. Denna första kurs av fyra handlar om, SPECIALPEDAGOGIK! Hmmm, detta är underkurs för mig...det vi ska läsa och examinera i nu har jag redan gjort på ett eller annat sätt. Vi skal bland annat göra ett gruppjobb kring forsknings intervjuver bland pedagoger. Det har jag redan gjort, och ett jättejobb dessutom som vi fick  VG på. Jag ska försöka förhandla att jag får skippa den delen helt. Han som är examinator i denna kurs har vi haft som lärare i höstas på B-kursen. Jag får försöka använda så mycket som möjligt av tidigare studier och sattsar på ett VG i kursen.

Panikångesten har läggt sig lite. Imorgon börjar det och det känns som att jag har koll på läget.

Det finns ett cafè i Öjebyn som heter Humlan. En gammal norrbottensgård som så länge jag kan minnas var antikaffär och golfshop. Nu är det omgjort till cafè med olika bordsgrupper nav gamla bord och stolar och soffor. Jättemysigt och bara hembakat fika till en bra peng. Igår var jag där och tillsammans med Theres skrev vi PHUs verksamhetsberättelse och verksamhetsplan. Vi han med en massa skvaller och hundsnack också. Jag åt en jättegod kaka och drack apelsin/choklad kaffe som var överaskande gott. 

Jag behövde komma bort en stund som mötet och fikat igår var otroligt skönt och trevligt.

Mitt öronproblem har kommit tillbaka. Det sjunger i örat och gör ont. Jag har svårt att fokusera och har väldigt kort stubin. Jag börjar koppla detta med stress och ångest. Kan det vara så enkelt? Jag börjar skolan på måndag plus den fristående kursen så det blir 150% studier. Årsmötet för PHU närmar sig och det är lite småfix med det. Lillis behöver badas, borstas och klippas. Hästen skulle behöva komma ut lite emn han har visat ryggont och skulle behöva träna upp ryggen lite innan jag börjar rida.  Det finns massor jag skulle vilja göra i huset och fram för allt behöver jag sova. Och träna, det blev bara ett styrkepass i veckan men jag vill träna mer. Kan det vara så att allt hopar upp sig i huvudet och då börjar det sjunga i öronen? Fast blod i örat kan väl inte komma av stress?  

Jag har ingen energi alls på eftermiddagarna. Inte Aron heller för senaste dagarna har han varit jättegnällig. Vilket inte är nån bra kombination. Jag försöker vara ute så mycket som möjligt med kråkan men idag är det -21 grader så idag blev det innelekar. Vi har lekt inte klättra upp på bordet när mamma lagar mat, Vi har också lekt inte ställa sig i fönstret när mamma gör föreningsarbete och inte klämma handen när mamma sitter på toa. Den mest framgånsgrika leken är att inte sova middag i tid så hela dagsryttmen blir fel och roligast var hoppa i Torstens(katten) säng och bli jätte hårig. Nu ska vi leka med damsugaren och sedan ska vi leka äta middag.

Då börjar jag plugga på 150%. Jag har ingen aning om hur det kommer att funka men jag ska göra ett försök. Jag ser fram emot det med skräkblandad förtjusning. Jag älskar att plugga men hur kommer tiden att räcka till? Jag vill göra så mycketpå en gång. Plugga, vara med Aron, rida, fixa med huset, träna själv, baka, laga mat, omgås med kompisar, föreningsarbetet mm. Vi får se vad jag hinner med.

Så här inför skolstart vill jag handla en massa mysiga skolgrejer och fina skrivböcker men det är snålt i kassan. Nu ska ju förskoleavgiften betalas och litteratur för kurserna inhandlas. Så jag få hålla till godo med det jag har hemma helt enkelt.

Veckan som är kvar av hemmastudier ska jag försöka göra bort så mycket som möjlgt på spec. ped. kursen och laga en massa mat att ha i frysen samt baka lite. Det är skönt att ha färdigt i frysen till de dagar då tiden inte räcker till. Och David är ingen direkt gourmet-kock direkt. Även om han som jag tycker om god mat så har han svårt att praktisera sina kökskunskaper.

Jag ska sitta och plugga nu...Men det går trögt. Trots kaffe och mörk choklad så är jag trött. Det kommer inga reflekterande tankar om diagnoser. Jag får ta och gå till stallet och sen får vi se om hjärnan fått en syrekick...

Snön faller med stora flingor och det är -6 ute. Härligt vinterväder. Hästarna är inte lika imponerade. Det gör inget om det snöar och är lite kallare, då lägger sig snön som ett täcke ovanpå pälsen. Men det är precis så pass att snön smälter lite och rinner från dem. Då blir de lite griniga och tycker att de vill ha täcken. Vilket man kan förstå. 

Förskolan ringde idag, den 2 feruari får Aron börja på inskolning. Då hänger det på om David får föräldraledigt två kanske tre veckor. Vi får se vem av oss som får ta inskolningen. Jag har som sagt inte fått ett klart schema än. Det ska bli så spännande med förskola för Aron. Många föräldrar verka tycka förskola är hemskt men det tycker inte jag. Tvärt om anser jag att förskolan är superbra. Barn lär sig ortoligt mycket av varandra och det är extremt viktigt för deras sociala kompetens att få omgås med barn i samma ålder utan föräldrar med utbildade pedagoger. MEN! Då ska pedagogerna vara utbildade! Inte barnskötare, utan utbildade pedagoger! Förskolan är inte som det hette förr ett "dagis" där man förvara barnen medans föräldrarna arbetar utan en skola med pedagogisk verksamhet och utveckling. Även för de minsta. Specialpedagogikstudierna jag göra sträcker sig från förskola till gymnasium plus att de allmäna utbildningsområdet är det samma för alla lärare så jag har iallafall lite insikt i hur förskolan ska verka.

 

Början av veckan. Ingen feber idag och vi har precis varit på promenad. Idag har Kråkan bara åkt vagn och mamman har promenerat. Idag är det 6grader varmt så vi behövde inte klä oss så varmt.

Jag jagar scheman för min kommande kurs. Nu har jag äntligen hittat rätt kurskod men nått är fel för det är bara tre lektioner inbokade 10 veckor fram. Ingen studiehandledning hittar jag heller. Jag gissar att de är sent ute med planeringen helt enkelt som vanligt. Studenterna skall ha sitt schema två veckor före så man kan planera men hittis tror jag inte jag har varit med om det....

Aron har fortfarande feber och får alvedon. Han vill inget äta men dricker välling och vatten/fruktdryck och lite glass.

Jag känner mig trött, hängig och stel. Jag hoppas att det är sympatikänslor med Aron för ikväll är det spinning....

Typiskt att vi har en sjukling när det är kanonväder ute. Idag har solan glimtat fram så mycket den nu kan göra mitt i vintern och bara någon enstaka minusgrad. Det hade varit trevligt att göra nått ute idag med det har blivit att sitta inne med sjuklingen i soffan och sett film och läst lite om begreppet diagnos. Helt otroligt tråkt bok även om ämnet är intressant. Jag för kämmpa mig igenom helt enkelt.

Jag har blivit lovad att Nybyns rektor skall höra av sig i morgon så det verkar som att vi kanske får plats i byaskolan. De skriver på sin hemsada att de är Reggio Emilia inspirerade och jag måste fråga exakt vad från Reggio Emiliga de har annamat. Om de bara har plockat en del från pedagogiken eller om det har hämtat inspiration från grundsynen av barn också....

Jag kommer nog att bli en jobbig förälder ur skolperspektiv.......

Aron har feber. Det är första gången han är sjuk på riktigt. Han har varit lite snorig nån gång och lite hostig en annan. Samt lite feber förra julen. Men nu har han ordentligt med feber. 39.8 som mest och då fick han alvedon och piggnade till lite. Nu sover han och febern ligger på 39g. Mammahjärtat går sönder när skatten är sjuk. Barn blir ju sjuka ibland men Aron har som aldrig varit det så jag är lite ovan. Tänkte att han får sova och vi får hålla koll på tempen och vaknar han eller febern stiger så får vi ge mer alvedon. Annat kan man ju som inte göra. Sova och vätska...

Blir nog inget Skeppet imorgon heller om febern inte släppt.

Tanken var att vi skulle åka till Skeppet idag men Aron har lite feber så vi stannar hemma. Kanske det blir i morgon istället.

Min stora syster lyssnade på Adam And The Ants när jag var liten...

Alfons klarar inte riktigt rundbalarna på vintern. Han blir vattning i avföringen. Vilket resulterar i en rejält skitig hästsvans. Nu börjde det bli dags att göra nått åt detta. Problemet är att vi har varken värme eller vatten i vårat stall. Värme klarar de sig utan och vatten hämtar vi i ladugården 50m bort. Jag fick sonica ställa hästen utanför ladigården och tvätta svansen där. Med hink och svamp, i -12 g. Det gick förvånadsvärt bra. Jag fick doppa hela svansen i en hink med varmt vatten för att tina bort allt skit som frusit fast. Sen gick det lätt att tvätta svansen ren. Tillbaka i stallet tänkte jag borsta ur svansen och insåg då att -12 grader fryser även en ren men blöt svans. Nåja, det gick att borsta iallafall efter lite fix. Så nu är svansen ren och Alfons får äta torrhö på nätterna så får vi se om magen ordnar till sig.

Jag har funderat lite på det här med respekt mot varandra. Vad innebär egentligen det. Läste en tråd på ett forum där vissa tyckte det var helt ok att smälla barn på på fingrarna och daska dem i rumpan om de inte hör vad man säger. Statestiken visar också att barnaga ökar i sverige. I forumtråden menade man att barnen måste lära sig respektera vad man säger. Men jag undrar vilket budskap man överför egentligen. Ett argumet i tråden var att barn idag är så respektlösa och det är så mycket mobbing och överfall nuförtiden att man som förälder måste fostra barnen bättre och hårdare. Men, respekt är väl ändå nått man måste förtjäna, inte banka in?! Har vi inte backat ordenligt i utvecklingen om vi tycker att slå svagare medmänniskor är nyttigt för dem? Vad lär det dem för respekt? "-Gör som jag säger annars gör jag dig illa!?" "-Nu hörde du inte vad jag sa så nu måste jag straffa dig med smisk!?" Synar vi detta med beteendeanslyglasögonen så får vi ett människa som förknippar våld med respekt. Och vad får vi då? Jo männsikor som utför våldhandlingar i jakt på respekt. Eller? Där faller argumentet på att en smäll på fingrarna motverkar mobbing och våld i smahället.

Bibbi kommenterade tidigare att hundfostran och barnfostran kanske är ganska lika, och ja, det är väligt lika. Tycker jag i allafall. Och tydligen proffessorerna på LTU som rättar mina uppgifter. För eftersom jag inte har lika mycket erfarenhet av skolan som mina kurskamrater som jobbar inom skola på olika sätt så refererar jag ofta till hundarna och har fått väldigt bra respons på det mesta. Människor och hundar är inte så olika på många områden som inlärning, ledarskap, rangordning, sociala fält osv. Hundar är mer primitiva än människor men man kan dra många paralleler. En av dessa är att du vinner ingen respekt hos varken hund eller barn genom att slå dem. Du får underkastelse och osäkerhet. Och en väldigt ojämn relation. Vilket medförljer en mycket svag akademisk självbild som är direkt negativ för inlärning och utveckling.

..-Jag vill att du damsuger NU! Annars tycker du inte om mig!

Men det låster mer som ett krav och vem vill kräva nått som liksom?

Igår hade vi en lite diskution om manligt och kvinnligt. david ville ha en fjärkontroll med knappar som komenderade kvinnan i huset. Jag kontrade med att säga att jag är nog inte så svår att leva med att han måste ha en tyst-knapp till mig. Nääää, säger han då. Det är nog lättare att leva med mig än med dig tyckte jag då. VA! Undrar han, är jag jobbig att leva med. Nej, sa jag. det sa jag inte, jag sa att det är nog lättare att leva med mig än med dig, inte att du är jobbig att leva med.

Jag har med mina studier som grund försökt förbättra komunikationen med den manliga hälften av hushållet. I relationer och samtal föregår det många dolda förhandlingar (metakontrakt) och ofta brister det och en konflikt uppstår. 

Som exempel:

Jag: -Jag skulle bli väldigt glad om du damsög.

Han: -Javisst.

Jag:........................? (väntar)

Han: ....................(går och sätter sig framför datorn.)

Jag: ......(Jag gör det väl själv då, han vill inte göra mig glad, han tycker inte om mig, han skiter i om jag blir ledsen, ska man då fan göra allt här i huset medans han sitter framför datorn! När ska jag få vara "ledig"!????)

Jag tar fram damsugaren och damsuger blir sur och grinig, arg och vresig och känner mig oälskad. 

Sillnaden idag är att jag på en gång talar om att jag kommer att bli sur om han inte gör som jag ber allternativt förhandlar mig fram till när han skall göra det jag ber honom om och varför det är viktigt att han gör det nu. Och att jag blir sur och känner mig oälskad och oönskad om han bara skiter i att göra mig glad.



 

Jag har börjat med en ny vana på kvällarna. Tidigare har jag försökt passa på att göra Aronfia saker på kvällarna som att mysa framför TVen med tända ljus, skolarbete, hästarna, hundvård, duscha i en halvtimma, städa och kanske baka. Vilket har resulterat i att jag inte kommit i säng förens vig 12 snåret. Nu några kvällar har jag läggt mig med Aron för att söva honom och helt sonika stannat kvar i sängen. Igår sommnade jag vid åtta! Inget blev gjort den kvällen....

Som hundägare är nog alla lite orolig för hur den nya människovalpen och hundarna skall fungera tillsammans. Hittils är jag jättenöjd med hundarnas och Arons relation. Aron är hundarns gud, specielt när han äter. Nog har det hänt att de morrat nångon och skällt honom i ansiktet så han blivit rädd. Men det är en process för hundarna också så man får ha lite tålamod med dem. När folk frågar på kurser och sånt om hur man lär barn och hundar komma överns brukar jag svara att det är betydligt lättare för hunden att förstå att den skall gå undan än att försöka lära ett litet barn att låtan hunden vara ifred. Man brukar säga att en hund har en inteligens som en 3 -åring vilket då betyder att de är smartare än en 1-åring. Därimot så måste man LÄRA hunden att gå undan. Så man kan inte lämna hund och barn ensamma i rumet utan måste ha koll och komendera bort hunden när marnet kommer mot den och man ser att hunden visar obehag. Så länge jag ser att hunden inte visar obehag så pratar jag med den och berömer att den är duktig och snäll. Det har funkat bra här. Jag har varit mest orolig över Saga för hon har inte tyckt att barn varit nån jättekul grej. Men det har funkat bra, idag låg Aron PÅ Saga i soffan och mös. Hon såg inte ut att vantrivas men när lillhusse började klappa henne lite för våldamt på huvudet gick hon därifrån. Då får man berömma...

Man har inte direkt lust att gå ut nu på morgonen. Men hundarna måste rastas och hästarna måste få komma ut. Så det är bara att dra på sig och sonen kläderna och trotsa vintern.

Förhoppningsvis blir det en bra dag att plugga. Och att fortsätta jaga rektorer. Och städa lite. Kanske baka och laga lite mat. Mitt lasange-experiment tog slut igår. Jag kanske struntar i att bakar och gör egna köttbullar istället. Nu är det inte många dagar kvar innan mina dagar blir fyllda med annat och tid för matlagning blir minimal. Beroende på om vi får nån dagisplats då...  

I can't deny it, I love it!

Andra passet känndes bättre, jag skall nog fixa dett med spinning! Men oj vad rumpan protesterade när jag satte mig på cykeln! Det tog några hemska minuter innan smärtan domnade bort. Jag skall minsan införskaffa geleöverdrag som jag sett en del har att sätta på sadeln. Vissa bitar gick riktigt bra. Jag har börjat lära mig tekniken i de moment där man står upp i cykeln och jag har lärt mig hur jag skall ställa in cykeln för att passa bättre. Nästa pass är på söndag. 

-20. Jag vill inte bo här. Och kallare blir det....

Ikväll ska jag spinna igen. Då blir man varm iallafall.

Jag har börjat läsa nästa bok i kursen. Diagnosens makt. Den skall bara reflekteras, skönt då behöver man inte grubbla så mycket. Sen är jag bara en uppgift efter. Sen kommer nästa moment och en uppgift jag inet alls förstår mig på så jag måste kontakta kursledaren för lite förtydligande.

Idag har jag jagat rektorn för förskolorna här omkring. Det är rektorn som fördelar platserna och det börjar bli lite akut nu. Det är tänkt att jag skall börja studera på 150% den 16 januari.....Men vederbörande behagar inte svara i telefon så jag har mailat till både Altersburks rektor och Norrfjärdens rektor. Läste i skollagen i går att de är skyldiga att ge mig en plats så det ska nog ordna sig.

Igår tog jag tag i den otroligt tjorviga uppgiften jag nämt tidigare. Jag var inställd på det redan på morgon att idag skall jag skriva. Men somvanilg hittar jag på en massa knep för att slippa. Jag bjöd hem folk på middag. Ett bra sätt att ursäkta sig med för då har jag hela dagen uppbokad till att fixa mat och städa. Kl åtta på kvällen började jag. Den var klar vid 12. Eller, jag vet inte om den är klar vi får se vilken bedömning den för för jag är högst osäker på om jag tänkt rätt när jag skrivit.

Inte speciellt mycket träningsvärk ännu, men oj så ont i röven jag har. Tycker annars att min röv borde vara härdad efter år av ridning men cykelsadeln är inte som en häst sadel...

Klockan är snart 0800, Aron vaknade vid 07 idag. Det har redan varit 3 besökare på sidan...Undra vilka det kan vara...

Ikväll har jag varit på spinning. Det gick väl som väntat. Jag har provar spinning tidigare och tyckte inte om det då heller. Jag kan ta trampandet, smärtande muskler och dåligt flås. Det är ju därför jag är där liksom. men den förbannade tortyrcykeln måste vara tillverkad i helvetet. Sadeln går inte att sitta på och styret sitter för lågt eller för långt bort. Varför kan de inte göra ett säte som man faktiskt kan sitta på? Och ett styre som går att justera, inte bara på höjden utan in och ut? Nåja, jag skall tillbaka för vill man bli fin får man lida pin... 

I många av det böcker jag läst om sociologi och psykologi menar en del att barns empatiska förmåga grundas redan när de är spädbarn. Barnets tillgång till mamman och mammans förmåga att "känna" med och "lida" med barnet när det skriker har stor betydelse för hur barnet senare kommer att hantera relationer och konflikter. Det går det lättare för barnet att känna empati för sina kamrater sedare i livet. Något som verkar behövas för klimatet i skolans sociala värld blir bara hårdare och hårdare. 

Hmm...Undra vad det kan bero på.... 

Klockan är sju, Aron är nybadad och skall få sin välling och sova. Visst ser han trött ut.....

Klockan är sju, Aron är nybadad och skall få sin välling och sova. Visst ser han trött ut.....

Ibland får jag lite funderingar kring komentarer kring barn. Jag är analytiker och har alltid farsinerats av beteenden av olika slag. Här kommer lite analyser...

Ett barn faller och börjar gråta, " Det var inget! Det gjorde inte ont! Sluta svamla det där var inget att gråta över!" En del av komentarerna från vuxna som genast ställer upp barnet. Hur kan någon säga till en annan att det inte gjorde ont? Hur vet du det? Det kanske gjorde jätte ont! Är det fult att gråta? Knäpp fråga, det är klart att det är fult och fel att gråta. Vet vi alla som ramlat och slagit oss hur fort man ställer sig upp och lådsas att det inte gjorde ont. Helt sjuk egentligen. För hel**te! Låt barnet ramla och slå sig, låt det gråta, trösta barnet! Säg inte att det inte gjorde ont! Hur vet du det!

Trots, maktkampen. Hur man nu kan tycka att man måste vinna över ett litet barn. " Mitt barn är så trotsigt just nu, h*n vill inte sova, vaknar på nätterna och gråter. Men vi plockar inte upp, h*n ska inte få vinna." Sånna kommentarer får mig att se rött. Barn komer i olika stadier i utvecklingen där de sover sämmre och behöver mer närhet. Skall man då vägra barnet tröst och närhet när det behöver det som mest?! För att vinna nån konstig maktkamp som bara finns i föräldrarna huvud för att det stör deras vuxenliv. Vad lär vi barnet då? Att man inte skall be om stöd? Att det ensamt skall ta sig an världens hinder? Att ensam är bäst och räkna inte med stöd för du får klara dig själv? Jag vet inte. jag skulle aldrig vägra Aron tröst och trygghet när han skriker efter det. För det händer vill jag lova. Vissa perioder är riktigt jobbiga. Det kan hända att någon av oss får ligga med honom i sängen hela kvällen och hela natten för att han skall sova. Sen nån vecka senare är det borta, han sover som en stock från nattning till morgonen. Utan maktkamp. Jag välkommar ett barn som talar om vad det vill och törs, kan och har lov att ställa krav på sin omgivning! 

Jag läser och läser. Just nu läser jag en bok som heter Motboken och iden analyserar och kritiserar författaren skoldebatten i Sverige kontra verkligheten, skolhistoria, lärarutbildningen och de politiska styrningarna. Till denna uppgift har jag också läst och haft lektion med Mats danell som skrivit avhandligen På tal om elevinflytande. Och jag skall läsa en artikel från Lärarförbundets tidning som heter Skolproblem - barnets eget fel?

Problemet är att jag har svårt att koppla literaturen med uppgiften...Så här står det i min studiehandledning.

Syftet med uppgiften är delvis att fördjupa den vetenskapliga förståelssen, genom att nyttja teori som anlalysinstrument och att få förståelse för mötet mellan teori och praktik, dels att få förståelse för hur vi konstruerar vår värld genom begreppsbildning. Gör en analys av samtalet (eller andra diskurser, ex; åtgärdsprogram, iup, styrdokumet osv) i en verksamhets kring konstruktionen elever i behov av särskilt stöd och/eller elevers möjlighet till elevinflytande. Du kan göra detta genom ett lärandeperspektiv, föräldraperspektiv eller elevperspektiv. Observera att du bör beakta forskningsetiskt förhållningsätt. Uppgiften presenteras i ett paper där syfte med uppgiften tydligt framgår och även hur du gjort själva undersökningen (metod). I bakgrunden presenteras ovan beskrivna litteratur och föreläsning och du får gärna ta med ytterligare litteratur. Vilka är de (special-) pedagogiska lärdomarna?

Våjjne våjjne....

Glömde berätta att igår kväll firade vi nyårsafton med att sortera sockar, göra egen pizza och en tiramisu som belv jättegod.

Här hemma är vi trötta och slappa. Igår stormade det och idag är det -150g kallt. (-13). Idag måste jag plugga, hur det skall gå till vet jag inte men jag måste. Och städa, som vanligt. Allt är som vanligt helt enkelt. Jag hoppas att min barndoms kompis Karin K kommer och hälsar på....